ABOUT
18 oktober 2018

Jag arbetar med bildkonst

På uppdrag gör jag väggmålningar, illustrationer, affischer, tatueringsskisser mm

Mail: mira.sjogren@gmail.com
Instagram: @glowingbone

_

 

UTSTÄLLNINGAR

2017
Galleri Leoparden, Uppsala
Bodyscape, samlingsutställning på Edsvikskonsthall samt Enköpings Konsthall tillsammans med Nino Ramsby, Stina Wolter, Elisabeth Bucht, Mira Sjögren, Katarina Sundkvist Zohari, Sergio Perea Jerez, Anna Löwdin

2015
Ung Salong, Uppsala konstmuseum

2014
Uppsala Art Lab, Uppsala
Galleri Rummet Skeppsholmen, Stockholm
Pub 19, Uppsala

2006
Sydosten, Kalmar konstmuseum

_

Intervju i Ponton, litterär tidskrift för unga.

 

Vilka teman tycker du att din konst berör?
Min konst berör dom teman som jag tänker på och som berör mej i mitt liv i den här världen. Relationen mellan djur, natur och människa.

Hur bestämmer du dig för texterna som man hittar i bilderna? Är de till för dig själv eller för åskådaren att tolka?
Ibland är det textrader som jag har skrivit ner någon gång någonstans i mitt block som berör eller stör mej och som jag tycker passar in i bilden. Jag har ett block där jag samlar mina favorit citat eller konstiga ord eller ordkombinationer som e feta t.ex. kamelkrydda eller glowing bones. Det kan också vara textrader i en låt som jag vet att jag bara måste ha med i någon bild, ofta är det från en låt som har betytt eller betyder väldigt mycket för mej. Jag gillar grejen med att dom flesta inte vet vad symbolerna står för när dom ser dom i mina bilder och kanske inte ens fattar att det e en symbol. Men för mej har dom stor betydelse. Ofta sammanfattar jag det jag tycker hela bilden står för i ett tecken. Mitt favorit tecken är det som står för det universella världsögat, guds allnärvaro. Ofta hittar människor en favorit text i en av mina bilder… det e fint.

Hos vem eller vad finner du inspiration till ditt skapande?
Min inspiration hittar jag mestadels i gatukonst och mina favorit gatukonstnärer eller graffare som t.ex swoon, mymo, os gemeos, Pat Perry, Herakut, Tika mfl… eller att titta runt på foton på tumblr eller titta på folk och vänner i verkligheten och hitta ett ansikte, ett uttryck, en stämning, en profil, en fin näsa som jag känner väldigt stark för och vill rita av… eller få med i en bild på ett eller annat sätt. Men jag är nästan aldrig oinspirerad till att rita, det e som en naturkraft, ett sug efter penna och papper. Inspiration funkar på ett sånt bra sätt. En kan kolla på nästan vad som helst å få en as bra idé. Idén behöver inte likna eller alls gå i linje med det en sett, utan är nåt helt annat. Det kan också vara en motreaktion till nåt knas en upplever.

Hur tänker du kring hundar med människokroppar?
Ha ha hur jag tänker kring hundar och människokroppar? Jag tänker nog att jag, sen jag var fett liten, har önskat mej en hund varenda gång en har fått chansen att önska sej nåt. Och att jag fullkomligt snöade in på fransk bulldog en period för att dom har ett sånt schysst formspråk. Att jag blandar hundar eller djurkropp med människokropp är för att jag gillar den grejen och mina tankar glider ofta in på förhållandet mellan djur och människa, människa och natur. Hur det naturliga blivit onaturligt. Vi lever i någon sorts extremt overklig verklighet som en hela tiden påminns om och måste förhålla sej till.

Hur lång tid tar det att färdigställa ett verk?
Människor frågar ofta mej det, hur lång tid det tar att göra en bild. Och i början blev jag helförvånad och insåg att jag aldrig tänker på tid när jag ritar eller målar. Jag har ingen tidsuppfattning alls när jag sitter där och prickar i mina skuggningar. Men nu har jag börjat tänka på det så att jag kan svara på den frågan. Om jag jobbar intensivt varje dag så tar det en vecka eller lite mer. Jag har svårt att släppa en bild när jag har börjat, jag sätter mej på morgonen och sen när det gått några timmar och jag börjar få ont i ryggen så tänker jag att jag borde göra klart bara den här figuren och sen sluta, men det håller aldrig jag bara fortsätter.

Är du minimalist eller maximalist? Varför?
Jag gillar detaljer, det har jag gjort sen jag var liten! Jag har alltid haft en känslighet för form och färg. Jag är nog perfektionist och väldigt självkritisk och blir det inte som jag har tänkt mej det så blir jag arg på mejsjälv. När jag började måla graffiti var det en stor utmaning. En måste först acceptera att en måste släppa kontrollen för att sen kunna hitta den. Att spreja e lite som färgglad glädje på burk. Det e en helt annan grej att måla på en stor vägg med en burk än det är att sitta och pilla i min skissbok. Båda e magiska dock… Jag gillar stora målningar, om jag kan dra in mina detaljer i det gillar jag det dubbelt så mycket. Stort e fett. Jag blir bättre och bättre på att breda ut mej över större och större ytor tillsammans med mina figurer, vi jobbar på den biten!